Det finns ingen tyngre börda än den av livets tomhet.

Ljustet lyser ut i det blå, kan vi verkligen se den eller är det bara en illusion? Man försöker ta på den men känner ingenting, när du har förlorat din kärlek kan det kännas på samma sätt. Den påtagliga tomhet som alltid finns där som om du saknar något i ditt liv. Det enda du tänker på är att du vill ha tillbaka den bit som du har förlorat på ett eller annat sätt. Du börjar få tillbaka minnena och börjar titta bakåt. Vad var det som egentligen fanns vem var det egentligen som gjorde allt, vem skapade det du hade? Hur skulle du ha gjort? Så många frågor men inga svar finns att finna.